Anledningen till att det borde finnas en specifik kristendomsundervisning i skolan är att så mycket av vår kultur och våra lagar fakiskt bygger på denna religion. Vare sig vi vill det eller inte har vi i grunden kristna värderingar. Undervining i kristendomens historia ger oss en större förståele för hur dagens samhälle ser ut. I vårt fall handlar inte denna religion enbart om en gubbe uppe bland molnen, den är i högsta grad en alltigenom närvarande kulturyttring som det rentav vore löjligt att bortse ifrån.

Njurunda kyrka

Innan dagens studieinsats bakade jag fyra sockerkakor till mormors födelsedagskalas. Mamma ska använda dem som tårtbottnar. Nu på kvällen har jag försökt koka glögg. Resultatet blev inte helt glögglikt men trots det uppskattat. Mattis sade att det påminde om den varma saften som han fick på dagisutflykterna till Ljungan.

Här kommer några bilder från gårdagens promenad:

Regnet har gjort potthål i vägen.

Den här fina enen står i backen bakom huset.

Skönt att få lite frisk luft, men ännu skönare att få komma hem till värmen!

Det bara regnar. Det är både plus och minus med det här vädret. Samtidigt som jag vill ha snö så är det bra att det inte kommer någon så att vi kanske hinner bli klar med kallfarstun innan den värsta vintern. Ösregnet gör å sin sida att man inte kan få så mycket uträttat ändå. Om en och en halv vecka är det första advent. Jag har börjat förbereda med att lägga granrismatta framför förstukvisten. Mitt nya expriment för i år var att rama in ytterdörren med grangirlanger. Jag får väl försöka pynta och tända ljus så gott det går trots att farstun ännu utgör en byggarbetsplats.

Till sommaren blir det nog att måla om den här stackars dörren.

Kattungarna har blivit stora nog att klättra ur korgen. De springer omkring i köket på ostadiga fötter medan mammakatten håller ett vakande öga på dem.

Dagen var regnig och grå när jag vaknade upp denna dag,så det riktades snabbt in på myskläder när morgonrocken inte längre kändes lämplig för vidare leverne i under dagen.

Klänningen är införskaffad på Lager 70
Ziphooden från min brors garderob.
Benvärmarna från Indiska
Och rediga skor som gjorda för skogspromenader från Din Sko

Point: Framstickande av halsband
under ziphooden kan vara trevligt.

Point: Benvärmare kan med fördel hasas
över skorna, speciellt om det är klack.

Idag har jag varit i Härnösand och skrivit tenta. Där har Mittuniversitetet ett jättefint campus. Jag fick verkligen kämpa för att komma dit, vädret var gräsligt, dimma och regn, jag såg nästan ingenting och flera gånger trodde jag att bilen var på väg rakt i diket. Men jag lyckades till slut.

Såhär fint är universitetsbiblioteket i Härnösand.

Det är verkligen jättemysigt, och det finns en mängd tysk skönlitteratur.

Nästan mitt emot biblioteket ligger domkyrkan.

Det visade sig att den har bra öppettider, är det en domkyrka så är det. Jag passade på att titta in.

Det var riktigt skönt att sätta sig i den knäpptysta kyrkan och tömma huvudet på allt vad studier heter.

Jag tände ljus för familjen.

I Härnösand finns många fina gamla hus, här är ett av dem.

På hemvägen stannade jag på IKEA för att få lite inspiration till julpynt. Tyvärr blev jag lite besviken, det mesta föll mig inte i smaken. Arrangemanget ovan var ganska fint, men varför köpa en plastgirlang när man har gratis utanför knuten?

Fulsnygga lampor. Jag är kluven, de var roliga men skulle jag vilja ha dem hemma? Knappast.

När jag kom till Sundsvall hämtade jag upp Dan på Grankotten, han hade bland annat fått göra Radiokaka. Såhär mycket av Sundsvall kunde man se från Norra Berget idag.

Tim Burton-vibbar utanför Grankotten.

Trots att jag inte blev så inspirerad hittade jag i alla fall två fina ljuslyktor på Indiska att ha i glasverandan nu i advent, med det visar jag när vi fått bättre ordning där. Nu ska jag tända en massa värmeljus och krypa ner i fåtöljen med te och en bok (som jag själv valt) för att fira en avklarad tenta! Grattis till mig!

Snubblade över en artikel om mamma och hennes örtagård i Sundsvalls Tidning från i somras. Hade glömt den men jag blev glad över bilderna: Väldigt bra fotograferat, det syns inte alls hur mycket ogräs det var i örtagården i år!

Det mesta har fått stå tillbaka de senaste dagarna till förmån för tentaplugget. På måndag gäller det! Jag har ingen koll och koncentrationsnivån är löjligt låg. I stället vill jag baka, fika och mysa med en god bok och tända ljus. Jag är alltid så löjligt nervös inför tentor när det värsta som egentligen kan hända är en omtenta. Pluggandet i höst har över lag har varit eländigt planerat från min sida, plus att schemana i de olika kurserna bara krockat mest hela tiden. Straffet för min slöhet i början av terminen är en fulltecknad planering ända fram till jul.

Efter tentan ska jag i alla fall få läsa de sista tre böckerna inom ramen för littermomentet i tyskan:

Franz Kafka – Der Process
Heinrich von Kleist – Michael Kohlhaas
Herta Müller – Der König verneigt sich und tötet (Konungen bugar och dödar)

Mina tidigare erfarenheter säger att Kafka är lättläst men svårförstådd och Kleist både svårläst och svårförstådd. Müller har jag inte läst något av tidigare men jag har ögnat igenom några sidor och tycker att språket verkar flyta på ganska bra. I vilket fall kommer det att vara rena avkopplingen efter allt plugg med arkivterminologi och arkivlag.

En del undrar vad jag ska göra med 90 poäng i tyska, vill jag bli lärare? Nej, jag kan inte motivera mina tyskastudier med annat än att det känns dumt att inte lära sig mer om språket när man redan har kommit så långt på vägen. Jag hade nog kunnat utbilda mig till översättare men det skulle innebära ytterligare 3 års heltidsstudier, känns inte så motiverande just nu. Grammatiken och språkläran är mycket fascinerande men av någon konstig anledning tar den delkursen bara upp en tredjedel så mycket tid som litteraturkursen, trots att poängantalet är detsamma.

Nåja, jag borde kanske fortsätta. Snön har regnat bort idag, men den kommer nog åter.

Här kommer nästa del i Om att minnas-serien. Alla delarna läggs upp i kategorin med samma namn. I denna del skriver pappa om sin barndom.

Pappa Kjell i GA-skolan, 1950

12 Februari 2003, av pappa

Kjell Svensson, född 1939, uppväxt på Nygatan i Sundsvall. Skolgång åtta år fördelade på Södermalms, Höglunda och Gustav Adolfs skolor. Gemenligen känd under benämningen ”Svärberg.”
Under min barndom kände jag till varje trasig staketspjäla och kryphål över hela Södermalm. Jag var specialist på upptäcktsfärder i stadens alla hörn, redan som treåring. Detta ledde till att jag ofta blev hämtad av polisen, ibland så långt bort som Sundsvalls Hamn. När jag var fem år lärde jag mig själv läsa. En del händelser jag minns från min barndom är mörkläggningen och militärövningar under kriget, LV5s musikkår som ofta marscherade förbi till och från stadens centrum.
1949 fick familjen en modern lägnhet vid Vinkeltået (Sundsvallshem) i Nacksta. På den tiden var Nacksta en jordbruksbygd, där de enda byggnationer förutom Vinkelået var en del träbyggnader och några industrilokaler. Någon gång på femtiotalet genomfördes en stor försvarsövning med armén, flygvapnet, hemvärnet, olika lottakårer, civilförsvaret, polis, brandkårer, Röda korset med flera. En brandsoldat reste en stege mot vårt köksfönster och låtsades spruta in vatten. Mamma bjöd honom på kaffe som han drack ute på stegen.
Vinkeltåets ungar var enormt aktiva med fotboll, skridsko, friidrott, skidor, utställningar, teater, cirkus, modellflyg med mera.

Kjell Svensson

Hässjor vid nuvarande Nackstaplan, femtiotal